Ett brev till min gympalärare #uppochoppaijuni

Hej,
Tack för att du gjorde ditt bästa. Det tror jag att du gjorde. Faktum är att jag har med mig en hel del från gympalektionerna. En hel del positivt alltså. Jag tyckte det var värdelöst med fotboll och redskapsgymnastik, men jag är glad över att testat. Det skulle ha varit kul att testa mer friidrott, kasta spjut och sånt. Det fick vi nog bara göra en gång. Överhuvudtaget hade det varit roligt att prova ännu mer saker. Samtidigt så vet jag ju hur tröga vi var när det hände något nytt och att många helst vill spela basket typ varje lektion.

Och jag skulle velat ha credd för att jag vann SM i westernridning flera år i rad. Lite småaktigt jag vet, men innebandytjejerna som lyckades få ett silver en gång fick oerhört  mycket beröm för sin insats. Såpas att flera av mina kompisar reagerade faktiskt. Den där känslan av att vissa idrotter är mer värda än andra är inget kul.

Men bortsett från det så bra jobbat.

Det här är del 10 av uppochhoppa.se-träningsbloggsutmaning.

4 kommentarer

  1. WOW! SM i western alltså? Någon särskild gren?
    (Har en vän som rider westerridning. Fast bara på ”motionärsnivå” då…) 🙂

    Gilla

    1. Stina K skriver:

      Min bästa gren var Reining, sen tävlade jag en del horsemanship, pleasure och lite working cow horse (ett silver på SM faktiskt om jag får skryta ;)) Men Rening var paradgrenen. Sjukt kul! nästan så jag saknar det. (inte slitet varje dag då utan de där korta stunderna när man har en välpolerad häst och allt klaffar. :D)

      Vad kul att du har en kompis som håller på!

      Gillad av 1 person

  2. Kari skriver:

    Den känslan känner jag igen! Min bästa kompis vann SM i dressyr flera gånger men hade dåligt betyg i jympa ändå. För ridning räknades ju inte.

    Gilla

    1. Stina K skriver:

      Ja det är lite märkligt det där, nu ska man ju för all del bedömas för sin insats på lektionerna och inte det man gör på sin fritid, men ett litet beröm och bekräftelse hade varit väldigt trevligt att få. Själva betyget i sig motsätter jag mig inte. Men kontrasten blev väldigt påtaglig när innebandytjejerna så att säga berömdes vitt och brett.

      Gilla

Kommentarsfältet är stängt.